Vi har ju upplevt en tid då Dia varit väldigt distraherad, lyssnar dåligt och lite allmänt bångstyrig. Hon har varit väldigt ifrågasättande, så det har tagit mycket energi att hålla på regler och att vara konsekvent. Men sakta börjar det kanske vända... Jag har upplevt den senaste tiden att hon är lite lugnare, lyssnar lite bättre och framför allt är mer kontaktsökande. Hon har också börjat bli lite mer intresserad av godis igen, vilket är mycket skönt. Men det räcker inte med en liten torrfoderkula, och jag måste hela tiden komma på nya sätt att belöna då hon fort tröttnar. 

 

Det har blivit mycket inkallningsträning eftersom hon har lyssnat så dåligt och dessutom fått ett större jaktintresse. Vi har haft lina på ganska länge nu. Men hon är ju duktig på att hålla sig nära oss för det mesta. Framför allt använder jag linan när vi går på grusvägen utanför oss. Om jag går inne i skogen har jag inte alltid lina eftersom hon inte sticker då, och hon jagar inte när hon inser att hon kan tappa bort oss. 

 

Det jag tränar med nu är kattmat, för det älskar hon. Jag varvar med att ha hennes favorit pipleksak. Det funkar bra. Jag lär in kommanor HIT, som vi inte använder i något annat sammanhang. Och när hon vänder och kommer så springer vi och busar och hon får ibland godis och ibland leksak. Det roliga är att både Amy och Wynee, som oftast är med, ÄLSKAR den "leken". Så jag lär in alla tre samtidigt kan man säga. Amy och Wynee får också godis och leksak, och som sagt, de verkar tycka att det är riktigt roligt. 

 

Idag har vi varit ute lääänge i skogen. Helt underbart! Blev lite längre än jag tänkt mig också, eftersom jag upptäckte efter ett tag att jag hade tappat Wynees koppel någonstans, så vi fick gå tillbaka samma väg. Men vi hittade det :) Jag har upptäckt lite nya stigar här i skogen runt oss.