Belöning eller bestraffning?

Jag är en förespråkare för mjuka metoder när det gäller hundträning, helt klart. Däremot tycker jag inte att det är så enkelt så att man kan säga att det alltid fungerar bäst på alla hundar. Hundar är så olika, det ser jag varje dag bara med Amy och Dia. De är faktiskt två helt olika hundar när det gäller inlärning och träning. 
 
Jag tycker överlag inte att Dia är en svår hund att hantera. Däremot är hon inne i en ålder då hon kan vara rätt bångstyrig ibland. Till exempel är det ganska ofta hon inte vill hoppa in i bilen efter att vi varit på promenad. 
 
Jag har tänkt ganska mycket på hur olika Dia och Amy är när det gäller inlärning och belöning kontra bestraffning. Dia är en hund som tar åt sig väldigt mycket av att få en tillsägelse, och det verkar även som om hon "lär sig en läxa" av det. Amy däremot verkar inte bry sig nämnvärt om tillsägelser. Hon kan reagera på det i stunden, men efter en kort stund har det runnit av henne och det är som om det aldrig har hänt. Detta gör att det är lättare att säga till Dia när hon gör något man inte vill. 
 
Samtidigt, Amy är mycket mer lättmutad med godis. Dia är inne i en period då hon inte är det minsta intresserad av godis, i alla fall inte när vi är ute. Detta gör ju att det är lättare att belöna Amy för rätt beteende. Dia är däremot mycket mer mottaglig för beröm, kel och bus. Så det är ju ofta det vi kör som belöning när vi tränar henne. När det gäller Amy känns det inte som om hon tar åt sig så mycket av beröm heller. Detta gör ju att det är lättare att belöna Dia när man inte är utrustad med godis. 
 
Dessutom, ibland känns det som om "bestraffning" kan fungera bättre på Dia, och då pratar jag om bestraffning i form av att om hon t ex inte kommer när man ropar så går vi iväg. Då drivs hon av rädslan att bli lämnad ensam. Vi bestraffar aldrig våra hundar annars utan arbetar enbart med belöningar. Det är som sagt i samband med inkallning som det kan vara lönsamt att ge en negativ konsekvens. Däremot skulle ju inte det funka på Amy. Hon skiter nog fullständigt i om vi går iväg eller inte. Hon är så uppe i sitt och skulle i så fall leta upp oss när hon var färdig med det hon höll på med. 
 
Som sagt, väldigt olika... Väldigt olika sätt att hantera dem och träna dem. Men det känns ofta ganska kul eftersom man tvingas prova på många olika metoder. 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0