Det är min mosters man som ska begravas. Han insjuknade plötsligt i cancer i december. Fattar inte hur otroligt snabbt det kan gå. 

 

Ser inte fram emot det här, dels för att det är en sorglig händelse, förstås, men också för att jag själv inte är helt i form. Har en lite tung period just nu så känner mig extra känslig. Gäller att ta med sig mycket näsdukar...

 

Men det ska i alla fall bli positivt att träffa släkten, för det händer inte så ofta. Och jag ska åka dit (till Sundsvall) med mamma och syster. 

 

Hoppas jag går helskinnad ur det här...