Miljö- och passivitetsträning, och lite drag...

Vi är alla lite less på den vanliga korven, så jag ställde mig och gjorde hundköttbullar, köttfärs och ägg och koka i kastrull. Det gick verkligen hem! 
 
Vi körde lite extra mycket passitivtetsträning igår. Det är Amy som är i behov av den träningen. Så fort man stannar börjar hon gny. Så då får man stå där tills hon blir tyst. Jag satte mig vid en bänk ett tag. Det är bra både för Dia och Amy. Dia får chans att betrakta omgivningen ordentligt utan att hela tiden vara i rörelse, och Amy får träna passivitet. 
 
 
Har börjat med en ny strategi för att träna Amy att inte dra i kopplet också. Varje gång hon drar stannar jag och så får hon komma tillbaka till min sida, då får hon godis eller beröm, sedan fortsätter vi gå. Tror hon fattar lite, men det är som om hon hela tiden glömmer bort sig när de intressanta lukterna tar vid. Det gäller ju att nöta på tills det sitter i ryggmärgen. Känns som om det kan ta lååång tid. Hon hade ju dragit i kopplet i tre år när vi fick henne. Det är skönt att Dia går fint i kopplet ändå. Om hon drar ibland så är det ofta när vi möter främlingar och hon vill hålla lite mer avstånd.
 
Apropå det så gick det väldigt bra igår. Hon var inte så nervös, bara när det kom tre tjocka gubbar med varsin rullator rakt mot oss. Annars kändes det toppen! Men det blir lite drygt då Amy är en hund som gärna går fort och som gärna drar i kopplet om det går för långsamt, medan Dia går rätt långsamt för att hon vill hinna bearbeta omgivningen. I mitten går jag och försöker jobba båda hundarna till mig. 
 
Hur som helst, senare när sambon kom hem tog jag med mig bara Amy ut för att träna lite drag på vägen utanför. Tror hon tyckte det var riktigt kul att få komma ut och göra något med bara matte. Hon behöver verkligen mer ensamtid. Det har ju varit svårt eftersom Dia har blivit utom sig när jag går ut med Amy och lämnar henne hemma, så har bara kunnat gå fram och tillbaka på vägen utanför och inte vara borta så länge. 
 
Det gick jättebra för henne att dra, i alla fall när vi var på väg bort från huset. Hon var lite segare på hemvägen, vet inte om hon var trött eller om det var för att vi var på väg hem. Ganska troligt det sistnämnda, hon brukar nämligen aldrig dra i kopplet när vi är på väg hem, då går hon hur fint som helst!
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0