Och så kom snön!

Jag och hundarna kom precis hem från en promenad i Knivsta, och mitt under vår promenad skulle ju snöstormen komma! Men vi hann faktiskt tillbaka till bilen innan det satte igång ordentligt. Storm och storm, det snöar och blåser lite. Ska bli gott med en kopp varmt te!
 
Känner mig så glad när det gäller Dia också för nu går det verkligen framåt med socialiseringen och miljöträningen. Jag har börjat gå i centrum med henne nu och det går hur bra som helst. Hon är ju fortfarande osäker och försiktig, men om man jämför med förut så har hon gjort jättestora framsteg. Hon har inte samma flyktbeteende, hon är mer avslappnad och intresserad av att lukta, hon drar inte i kopplet på grund av rädsla och hon blir inte helt till sig när vi kommer tillbaka till bilen och vill in så fort som möjligt. Idag hoppade hon till och med ur bilen igen efter det att hon hade hoppat in, och det skulle hon aldrig ha gjort förut. 
 
På grund av att det går så mycket bättre har jag tänkt att jag ska skaffa en vanlig sele åt henne, och så småningom sluta ha antidragselen. Men tror det är bra med sele, då halsband verkar stressa henne. Antidragselen har verkligen en lugnande effekt på henne. 
 
Jag blev otroligt stolt över henne på grund av att hon så strålande klarade av två moment under promenaden idag. Dels var det när vi stannade vid tågspåren för att vänta på tåget som skulle åka förbi, och hon stod alldeles lugn och väntade. Hon har egentligen aldrig varit nära tågen så jag visste inte hur hon skulle reagera. Det andra var när vi skulle gå genom tunneln under spåren och jag såg att det var en massa byggarbetare där, vilket jag inte visste. Men det kändes fel att vända om, för då kanske jag skulle bekräfta för Dia att det var en farlig situation, så  jag gick lugnt och bestämt mot tunneln. Hon var tveksam först, men när både jag och Amy bestämt gick på så följde hon efter utan att protestera. Hon var lite nervös för de stora arbetsklädda männen, men jag blev helt förvånad över hur bra det gick! Hade det varit för en månad sedan så hade hon fått panik. 
 
Det kommer nog att bli bra tillslut...
 
Snacka om att Dia har blivit stor! Nu står hon lite närmare kameran, men ändå...
 
På väg hem i snöyran...
 
 
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Tatjana

Vi har en ung tervtik som verkar väldigt lik er Dia. Vi tränar och kämpar på. Hon gör framsteg, men ibland blir det bakslag. Hon skäller tyvärr på det som hon tycker är läskigt, vilket många uppfattar som att hon är aggressiv. Vi bor mitt i Stockholm, så det blir ju miljöträning så fort vi går ut. Ibland tror jag att hon behöver en paus från just den stressen...
Berätta gärna mer om hur ni tränar för att öka Dias självförtroende och då henne trygg!

2013-12-06 @ 15:46:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0