Ja vad ska man säga...

Lyckad shopping i alla fall. Nu är vi i princip klar med alla julklappar. Har en kvar till min pappa som jag ska köpa imorgon. 
 
Sen tog vi en långpromenad i skogen. Det var väldigt trevligt ungefär halva promenaden. Dia och Amy blev sedan väldigt busiga, och vi brukar, ibland, släppa Amy under väldigt kontrollerade former, för att hon ska kunna få busa lite med Dia. Så det gjorde vi nu. Och det gick jättebra i början. Jag hade både pipleksak och godis i fickan och hon kom glatt till mig varje gång jag ropade. Så släppte jag henne igen för att hon inte ska lära sig att hon blir kopplad när hon kommer till oss. 
 
Men helt plötsligt är det som att hon slår dövörat till, och kör nosen i backen och är på väg in i skogen. Dia följer efter. Vi ropar på Amy, men hon lyssnar inte. Vi fortsätter gå, för de brukar ju komma efter om vi går. Men det dröjer länge innan de kommer springande. Skitförbannad inombords välkomnar jag dem med öppna armar. Sedan får Amy koppel. Jag går därifrån och inser två saker; det går inte att släppa Amy ens under korta kontrollerade former, samt att vi måste träna mer på att lära Dia att komma till oss istället för att följa med Amy. När Dia är ensam lös lyssnar hon väldigt bra och sticker aldrig någonstans. Men hon följer Amy. Däremot tror jag att hon kommer tillbaka om Amy skulle dra långt. Så var det ju när de smet genom dörren hemma och Amy var borta en hel natt. Dia lämnade Amy och kom tillbaka rätt snabbt. 
 
Men men, gjort är gjort. Dia går ju att träna och lära. Men det känns sorgligt för Amys skull. Hon är ju husky, men också dåligt tränad av de tidigare ägarna. Vi får ha linan nästa gång. 
 

Sen så blir jag så less på det här vädret. Grått och tråkigt. Saknar snön!! Och det blir så tråkiga foton när det är sånt här väder också... Men det beror ju mycket på att jag vill fota med kort slutartid för att fånga hundarnas rörelser, och då blir det så mörka bilder. Jag måste spara till ett nytt objektiv!
 
 
 

Kommentarer
Postat av: j.

Vet hur det känns, har testat i över två år att ha Aska lös, hon kan leka eller träna å vara helt inne i det å sen bara tvär dra. Jag har testat allt och tillslut fick jag tyvärr inse att det inte går att ha henne lös nånsin, var vi än gör eller var vi än går. Jag försöker kompensera detta så gott de går. Hon får bära klövjeväska i skogen, få en uppgift. Sen så cyklar jag mycket med henne och tränar lydnad, sök, spår m.m. Jag hoppas att amy en dag kan vara lös!

Svar: ja just nu känns det ganska hopplöst faktiskt, hon är ju trots allt till stor del husky och de är ju kända för det här så det visste vi ju. Vi kommer ju fortsätta träna i lina och så. Men annars gäller det ju att försöka aktivera henne på andra sätt. Vi har ju börjat med drag så får se hut det går. Vi har också klävjeväska, men hade tänkt kolla med veterinären först om det kan påverka hennes rygg ifall hon skulle ha L7S1. Vi vet ju som sagt inte om hon har det och hon verkar inte ha ont nu. Men tänkte kolla med dem för säkerhets skull.
Amy och Dia

2013-12-20 @ 00:14:53
URL: http://spetsliv.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0