Denna väntan...

Nu vill jag bara få flytta! Men det är inte förrän i januari vi får tillgång till gården. Just nu känns det bara som om vi lever i en väntan på något bättre. Jag försöker göra vardagen så bra som möjligt, men ibland sjunker modet. Vill göra så mycket, men kan inte ta tag i saker förrän flytten. Vill köpa dragutrustning och börja lite smått med Dia, men som det är nu måste vi spara våra pengar inför eventuella dubbla lån. Samma sak med hundgård. Vi ska bygga en riktigt fin hundgård när vi flyttar. Hundarna skulle må jättebra av det, för de älskar att vara ute. Och när vi flyttar kan vi gå direkt från huset upp i skogen, Dia kan springa lös utan att vi behöver oroa oss för vägar.
 
Dia behöver verkligen få springa fritt! Hon har blivit RIKTIGT livlig på sista tiden, framför allt på mornarna. Jag har nyss kommit hem från en promenad och jag är nästan svettig. Det går hur bra som helst ett tag, men helt plötsligt kan hon få riktiga tokryck och bara rusa runt i kopplet. Det är ingen idé att försöka lugna henne, då blir hon bara mer uppspelt. Jag brukar bara vänta ut henne en liten stund tills det går att få kontakt med henne och då belöna riktigt mycket. Men det jobbigaste är att hon ska hoppa på Amy hela tiden, och Amy vill inte alltid busa, och Dia är riktigt svår att få kontakt med när hon är så där uppvarvad. Det är någonting vi måste träna mer på. Känner att jag måste gå ut mer med henne själv också än vad jag gör, för det är ju betydligt lättare att få kontakt och träna henne när inte Amy är med.
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0