Om att döma andra...
Någonting som gör mig riktigt less är människor som hela tiden ska döma andra. Hur man lever, klär sig, vad man jobbar med, hur många barn man har osv. Det tar aldrig slut.
Man ska liksom passa in i den här mallen; ha ett bra jobb, en fantastisk man, två snälla barn, ett fint hus, snygg bil och en labrador. Obs, det måste vara en labrador, eller golden. Absolut inte en varghund, för då måste man nog vara lite säregen. Och inte en amstaff, för då är man nog lite kriminell. Och man ska bara ha en hund, för vill man ha två, ja då är man nog lite fanatisk. För att inte tala om ifall man vill ha tre eller fyra... Oj, jag vill köpa ett hus som behöver renoveras! Var det verkligen så klokt? Och alla vet ju att man måste ta körkort precis när man fyller 18 år. Jag flyger i en liten flygmaskin uppe vid molnen. Men det är ju farligt!
Jag har mer och mer fått inställningen att vem är jag att döma andra? Låt männoiskor få vara som de är och göra det de vill.
Kanske beror på att jag själv har svårt att passa in i den där mallen. Jag är svårflörtad när det gäller jobb och gör kanske inte alltid de klokaste valen. Och jag är inte så där måttfull heller, det jag gillar vill jag gärna ha mycket av! Dessutom är jag inte ett dugg intresserad av att skaffa barn, och då måste det ju vara något fel? Jag väljer kanske inte partner efter vad som skulle vara bäst för mig, jag väljer den jag älskar. Jag väljer inte de hundraser som kanske vore lättast i vardagen, jag väljer de jag älskar, de som kan ge mig ett spännande liv.
Självklart händer det att jag dömer folk. Men framför allt dömer jag människor som är elaka och skadar andra människor eller djur. Och det är ok tycker jag. Man får inte vara precis hur man vill. Sen så kan jag ju inte förstå hur man kan sitta och titta på farmen och tycka att det är intressant. Men det är ju bara jag. Och sen tänker jag efter och inser att jag själv kan vara lika nördig eller trivial. Själv älskar jag ju Harry Potter och True Blood, för att inte tala om Dr Quinn. So what? Ibland är man intellektuell, ibland inte.
Varför måste alla vara likadana?
Kommentarer
Trackback
