Lite kaxigare...

Amy är ungefär världens snällaste hund. Hon gör aldrig en fluga förnär, vaktar ingenting och tillåter det mesta. Så har det i alla fall varit. Sedan Dia kom in i bilden märks det att Amy har blivit lite kaxigare. Fat det är nog egentligen fel ord. Sitta är en riktig liten retsticka ibland. T ex kan hon vara på Amy när de fått tuggben. Trots att Dia har ett eget så håller hon på och svansar runt Amy och slår henne med tassarna på huvudet (löst alltså). Men klart att Amy blir irriterad. Så nu har Amy börjat säga till på skarpen genom att morra och skälla. Vi går in och styr det hela och hänvisar Dia till sitt tuggben. 
 
Amy har också börjat resa ragg och blotta tänderna när de bussar, vilket hon inte gjorde förut. Hon reser främre raden, på nacken, och ibland en liten tuss vid svanen. Men hon har svansen högt buren. 
 
Jag är ju ingen hundpsykolog, men det känns som om Amy behöver hävda sig lite mer nu än tidigare. Självklart har hon börjat vakta sin mat eftersom Hon inte litar på att Dia inte tar den. Ingen har tagit mat från Amy tidigare så hon har inte behövt vakta. Sen i lek så känns det som om Amy är glad men blir väldigt uppspelt. Det är ju inget konstigt beteende så, utan mer att vi märkt förändring. 
 
Men de har aldrig någonsin bråkat, utan det känns verkligen som om de tycker om varandra. Och det är ju skillnad att vara ett år och att vara fyra :)
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0